Denna skjortblus blev på tok för lång och alldeles för mycket utställd. Hade ju tänkt att den skulle vara till min son. Får nog klippa den och sy om. Men inte nu. Jag vill mest bara glömma den just nu och sydde klart den för att slippa ha den liggande på sybordet och påminna mig om att jag började på den för tre månader sen.
Annars är jag väldigt nöjd med passpoalsprundet fram. Det är nästan helt osynligt. Det var pill att få till kan jag säga med mönsterpassningen :-) Men det gjorde jag då för månader sen när jag inte var trött på projektet...
6 comments:
Men åh, vad fin den ser ut! På bilden syns det ju inte alls att du tycker att den är för lång. Den ser bara hur fin ut som helst.
Och sprundet... vilket sprund? ;-)
Den är ju jätte fin!!!
Jättefin!!
Tyget påminner om ett påslakan jag hade när jag var liten.
Så fin! Kan du inte sälja den eller ge bort den till någon om du inte tycker att den passar din son? Jag tycker den ser jättefin ut!
Vilket härligt tyg. Ser superfin ut.
När värmen väl kom plockade jag fram denna till sonen att sova i. Sen ville han inte ta av den. Det är hans "gröna blommiga klänning" numer och han älskar den. Så var det med mammans oro. Den når strax nedan rumpan och han känner sig så fin och lik mamma, man ser riktigt hur stolt han är och det är ju himla roligt. Ändå är den tillräckligt kort för att det inte ska se helt ut som en klänning. Det blev helt enkelt perfekt trots allt.
Post a Comment